Livet är verkligen märkligt.. Jag har en bunt med bilder att visa, har hittat på mycket roligt den senaste tiden, men egentligen har den senaste veckan innebärt mycket mera sorg än glädje. Förra veckans tisdag, den 16.7, föll mommo med rullatorn. Idag ligger hon på palliativa avdelningen i Karleby, medvetslös. Hur är detta möjligt? Hur kan livet tas ifrån en person sådär bara, utan förvarning? Och lämna oss anhöriga med ett stort frågetecken, vad hände riktigt? Det finns inget vi kan göra, förutom tänka på alla fina minnen vi fick tillsammans. Vi vet hur detta slutar, på ett väldigt fel sätt. Älskade mommo <3
Såklart har mommo varit med i tankarna hela tiden, men livet fortsätter, vardagen kommer imot. Inget blir bättre av att sitta hemma och grubbla, det tror jag inte mommo vill att vi ska göra heller. Jag har umgåtts med en hel hop fina vänner på sista tiden. Kaustby festival, heldag vid villan med Sofia & Miili, spenderat tid med underbara familjen, lunch vid Pavis med Sofia, Sara & Pauliina, glass dejt, bastu kväll och nattdopp. Har simmat, solat, kört runt med Triumph, ätit god mat och tagit vara på de sköna sommardagarna. Kim och jag "firade" också våra sju år tillsammans, så tacksam över att ha honom vid min sida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar